Börjar med ett citat, som verkligen är sant...

"Det finns bara två tragedier i livet. Det ena är att uppnå det man drömmer om, och det andra är inte uppnå det"

Det var så det började, någon försökte stampa på mig och mina drömmar. Nyseparerad med liten knodd, sålt av min del i företaget och seriösa funderingar på vad man skulle göra nu då. Tänkte jag gillar att måla, jag gillar datorer...måste väl finnas någon kombination?

Fick till svar att det var trams -konst kan man inte leva på. Kreativa yrken fanns icke, absolut inte med datorer. Och jag lyckades hitta en utbildning som just erbjöd alla dessa bitar, tryckte det i ansiktet på karln och sa: skriv in mig där -den utbildningen ska jag gå.

Han fnös, men...skrev in mig. Resten är historia by now. Jag hade en dröm, jag hade tydliga mål och jag fann min väg, om än krokig men...nog fan hittade jag den.

Så jag säger som så...när folk försöker säga dig att saker inte finns/går/glöm det där...tänk om, tänk rätt och ge inte upp. Allt går om man vill.

Har precis avslutat ett uppdrag med en uppdragsgivare som försökte sätta sig på mitt huvud, tala om för mig att jag inte alls var kunnig inom mitt område, att jag skulle vara tacksam att våra vägar möttes...nästan som om hon nu skulle vara min barmhärtiga ängel?! Say what? En sak om man inte uppskattar kreativitet och personkemin inte stämmer riktigt, men att försöka pissa folk i ögat...det har sällan funkat på mig.

Jag avbröt uppdraget, eftersom det vart för mycket tillslut. Min kreativa lust och motivation göddes inte av negativitet och dåliga upplägg.

Tillsynes var det inte ett så dumt val. Man ska inte vara rädd för att hoppa utan säkerhetslina. Jag hoppade...folk förfärades och förundrades över varför och hur jag vågade. Men vågar man inte så kan man inte vinna.

Idag hade jag skickat ut ansökningar om nya uppdrag, sniffat mig igenom potentiella kunder, bifogade lite material ur min portfolio och vips så var det ett napp. Och jag vart faktiskt lite rörd och stolt över det mail jag fick tillbaka. Det var ett så fint svar...både reflektionerna över mitt material -det är verkligen läskigt att skicka ut sådant man själv känner sig nöjd med, eller stolt -för det finns en risk att folk kanske inte alltid har samma smak/stil, man får vara beredd på kritik på det man skapat och det är onekligen som att hänga ut sig själv naken.

Så att...jag har ett nytt uppdrag inom en snar framtid vad det verkar ;). Frilansa is the shit, även om det är oregelbundet och besvärligt ibland. Men med skinn på näsan och en envishet så kommer man långt. Det är skillnad när folk förstår den tid det tar och att det är ett skapande bakom, när man kan skilja agnarna från vetet så att säga.

...Känner för lite hoppsa-steg liksom...