Cico and Stuff

Mina tankar, mina väs & fräs, min vardag med vår lilla tokiga valp Cico

Vad vill du?

Kategori: Hjärtat från/till/om/för <3

änner lite att jag börjar ruttna en smula, söt har börjat trampa på mina gränser och utmana dem en smula för mycket. Jag tycker inte att det är så förbannat roligt med vissa typer av skämt han lägger sig an med. Om det nu har med osäkerhet att göra och att det är lättare att uttrycka sig på så vis, för att få en reaktion så är det...inte med rätt person han gör det med.

*S* Nu kanske det låter som om jag är på krigsstigen med allt och alla i min närhet, men så är inte fallet. Men jag måste ventilera av pannbenet innan det sprängs. Blogga är bra för sådant.
Väsa och arkivera.
Analysera.
Anyway...tålamodet tryter en smula, när det ständigt är en fortsättning på de så kallade "skämten". Det roligaste är att när man själv smäller tillbaka, så ser jag att det tar skruv. Då kan man tänka lite så där -om jag sagt åt dig att jag inte uppskattar det hela, att du kommer få dig på nöten..varför envisas du? Vi kommer att bli osams om vi fortsätter så där. Eller, jag vet att jag kommer att lacka ur på riktigt och när jag gör det finns det ingen återvändo. Jag kommer att dra på riktigt.
Jag har lite svårt för det. Och att ducka, gör inte saken bättre. När jag frågar rakt ut, så får jag inte svar...alltså inget rakt sådant, utan det slätas över och han visar motsatsen. Men vafan, vi är inte i sandlådan -dra mig inte i håret om du inte vill ha en spade i skallen och få sand i käften. Hahaha...alltså, jag känner mig själv jag har försökt säga det flera gånger "jag gillar inte det". VAD fan är det som är så svårt att begripa den meningen?!
Behöver jag rita en illustration?
Man kan pressa mig, irritera, man kan retas med mig...men när det smäller så smäller det. Jag vill inte att det ska smälla, men...ja...gränsen är hårfin. Jag får inga hysteriska anfall, drar mitt hår och håller på leker drama- jag kokar över bara, sen drar jag.
Antingen så är man seriös, eller inte. Så enkelt är det. Vill man hänga i mellanlandet...ja, men då kan man nog pallra sitt ass vidare. Man behöver inte göra det svårare än så.
Redan slösat min tid på en fjant förrförra året, eller när det nu var. En sk. karl (läs förvuxen bortskämd gosse) som inte visste vad han ville, fast han ville...jo just det, jag skulle uppoffra precis allt, jag skulle satsa allt men han skulle ge mig lillfingret helst men...hela sitt hjärta?!
Eller hahaha ja, det råder tolkning på det där området (ni som läst den andra bloggen vet vem jag syftar på). Han friade även. Både en och flera gånger. Men när man känner att det inte kommer från hjärtat, utan mer för att säkra sin "position" ja...jag tackar i vart fall nej.
Haha...å gud...jag vart ju även friad till utav den galna läkaren som jagade mig...fy fan...ja, om jag säger som så, det finns ju de som kanske frivilligt skulle sätta en ring på fingret för att få spatsera med någon klänning, ha lite tingeltangel på fingrarna, lite uppmärksamhet och vara nöjda med tillvaron.
Inte jag.
Det enda jag vill är att man har någon som man kan lita på, som är ärlig och rak. Någon att fnittra sig fördärvad med, njuta av livet med men jo...det går i vågor och det finns även uppförsbackar, men då kan man knuffa varandra fram, inte dra ned.
Jag orkar inte med alla löjliga och barnsliga spel. Fan...det är lite sugit helt enkelt. Jag behöver semester, en flaska sprit och en BF weekend tror jag bestämt.
Meeeeeen...nu har jag fått väsa av mig lite. Nu ska det proppas hostmedicin, alvedon och en smoothie tror jag. Kanske även ett pollenpiller slinker ned. Sedan ska jag planlägga påsken- ungarna dumpas, så jag kan andas lite. Ska ringa in the girls och dra en repa förbi ett systembolag tror jag, det är dags nu igen känner jag. Köpa lite vin, lite tilltugg och bara...få vara jag liksom =P hade funderat på att dra ut till landet, men fuck it...det ska ju självfallet snöa till helgen?!?

Kommentarer


Kommentera inlägget här: